Update
Vad bra det gick med min blogg - har skrivit två gånger på tre veckor. Men det ska bli ändring på det, för från och med den 12 maj får vi äntligen internet (två till tre veckor - VISST!) i lägenheten, och då blir det mer skrivning - och på ett sätt också billigare - för varje gång vi ska använda oss av internet nu måste vi gå till ett café med WLAN. Där MÅSTE vi köpa oss en Chailatte varje gång, för att det inte ska se dumt ut. Stackars stackars oss som är tvungna att dricka Chailatte cirka varannan dag. Hur ska vi repa oss efter detta?
En del har faktiskt hänt sen sist. En kvinna på mitt försäkringbolag gav mig en adress till en av Berlins bästa italienska restauranger - Ristorante Al Dente, dit jag gick, och där jag har provjobbat ca fem gånger under de senaste veckorna. Jag känner att jag har provjobbat länge nog - för att inse att jag vill försöka att hitta något annat. Jag meddelade chefen, Rafael, i tisdags, han var väldigt förstående, och bad mig bara jobba några extra gånger, en gång den här veckan (jag jobbade igår) och en-två gånger nästa vecka, tills han hittar någon annan. En schysst deal enligt mig. Även Berlin har drabbats hårt av finanskrisen, det är nästan bara inom restaurangbranschen som du kan hitta jobb, men som sagt, jag vill försöka hitta något där jag kan lära mig något nytt. Detta är det året då jag vill vara modig och våga ta risker, en risk är redan tagen - nämligen att flytta, och nu vill jag fortsätta på det spåret. Kanske mitt största misstag - kanske mitt bästa beslut. Friskt vågat hälften vunnet - am I right?
Jobbfronten är ett hjul som jag ständigt försöker att hålla i rullning. Har sökt lite olika jobb som Call-Center Agentin, där man rekryterar folk via telefon på svenska. Svenskspråkig/flerspråkig personal sökes rätt flitigt här - så det kanske är någonting för mig? Var idag på en intevju, och de skulle höra av sig inom några veckor. En kvinna ringde mig i morse när jag precis var påväg ut genom dörren, som kom från ett liknande företag, som jag ska ringa senare, och kanske också bestämma tid för intevju med. Så förhoppningsvis har jag hittat en tråd nu som leder till något bra. Vidare uppdatering följer...
Lilja, du undrade vad jag skulle göra i Svenska Kyrkan, och jag ska tala om för dig att i Berlin är inte Svenska Kyrkan känd för sitt religiösa engagemang - utan för sitt otroligt stora sociala nät. Dit går man för att söka jobb, för att träffa andra svenska människor, fira midsommar etc. Har varit där två gånger nu, och det är urtrevligt! Du får världens "Schweden Chock" där, som tyskarna kallar det: Gevaila-kaffe, Svenska flaggan, Göteborgskex (!), Dalahästar, de har till och med en bild på Kungafamiljen (dvs en urgammal bild på Kungen och Drottningen, innan de fick barn), lite på skoj. Riktigt kul och riktigt trevligt! Har träffat en tjej där, som vi har varit och festat med en kväll, så det är kul! Förhoppningsvis träffar man lite annat folk också - annars blir det väldigt ensamt när Emmelie åker. Men jag är nog definitivt i rätt stad för att vara ensam - det finns så mycket att göra! Ska nästa vecka på en utställning om Annie Liebowitz - som sägs vara sjukt bra.
So far - så går det ingen nöd på oss!
Nu måste jag kila - Linnéa och Filippa smsade precis att det var vid Alex, dvs tre stationer från oss, så vi måste rusa!
Vädret är btw fantastiskt - som alltid.
En del har faktiskt hänt sen sist. En kvinna på mitt försäkringbolag gav mig en adress till en av Berlins bästa italienska restauranger - Ristorante Al Dente, dit jag gick, och där jag har provjobbat ca fem gånger under de senaste veckorna. Jag känner att jag har provjobbat länge nog - för att inse att jag vill försöka att hitta något annat. Jag meddelade chefen, Rafael, i tisdags, han var väldigt förstående, och bad mig bara jobba några extra gånger, en gång den här veckan (jag jobbade igår) och en-två gånger nästa vecka, tills han hittar någon annan. En schysst deal enligt mig. Även Berlin har drabbats hårt av finanskrisen, det är nästan bara inom restaurangbranschen som du kan hitta jobb, men som sagt, jag vill försöka hitta något där jag kan lära mig något nytt. Detta är det året då jag vill vara modig och våga ta risker, en risk är redan tagen - nämligen att flytta, och nu vill jag fortsätta på det spåret. Kanske mitt största misstag - kanske mitt bästa beslut. Friskt vågat hälften vunnet - am I right?
Jobbfronten är ett hjul som jag ständigt försöker att hålla i rullning. Har sökt lite olika jobb som Call-Center Agentin, där man rekryterar folk via telefon på svenska. Svenskspråkig/flerspråkig personal sökes rätt flitigt här - så det kanske är någonting för mig? Var idag på en intevju, och de skulle höra av sig inom några veckor. En kvinna ringde mig i morse när jag precis var påväg ut genom dörren, som kom från ett liknande företag, som jag ska ringa senare, och kanske också bestämma tid för intevju med. Så förhoppningsvis har jag hittat en tråd nu som leder till något bra. Vidare uppdatering följer...
Lilja, du undrade vad jag skulle göra i Svenska Kyrkan, och jag ska tala om för dig att i Berlin är inte Svenska Kyrkan känd för sitt religiösa engagemang - utan för sitt otroligt stora sociala nät. Dit går man för att söka jobb, för att träffa andra svenska människor, fira midsommar etc. Har varit där två gånger nu, och det är urtrevligt! Du får världens "Schweden Chock" där, som tyskarna kallar det: Gevaila-kaffe, Svenska flaggan, Göteborgskex (!), Dalahästar, de har till och med en bild på Kungafamiljen (dvs en urgammal bild på Kungen och Drottningen, innan de fick barn), lite på skoj. Riktigt kul och riktigt trevligt! Har träffat en tjej där, som vi har varit och festat med en kväll, så det är kul! Förhoppningsvis träffar man lite annat folk också - annars blir det väldigt ensamt när Emmelie åker. Men jag är nog definitivt i rätt stad för att vara ensam - det finns så mycket att göra! Ska nästa vecka på en utställning om Annie Liebowitz - som sägs vara sjukt bra.
So far - så går det ingen nöd på oss!
Nu måste jag kila - Linnéa och Filippa smsade precis att det var vid Alex, dvs tre stationer från oss, så vi måste rusa!
Vädret är btw fantastiskt - som alltid.
Ich bin eine Berlinerin
Idag har den äntligen varit en vanlig dag. Inga röda dagar pa ett bra tag framöver nu, vilket är skönt (nästa är 1a Maj). Sa idag har man faktiskt kunnat göra nytta igen. Dagen började med att handla pa Lidl (äntligen har de öppet!), och fick en helt full kasse (kan jämföras med den stora bruna kassen pa ICA - fast större!) plus en liten vanlig kasse - för 30EUR! Älska Lidl! Tur att det ligger pa Choriner Strasse, ca fem minuter fran lägenheten.
Efter var första frukost i lägenheten tog Emmelie itu med var sallad, som vi enligt plan ska ha i tre dagar för att spara pengar, sa begav jag mig till Bürgeramt, för att skriva in mig som berlinsk invanare - sa nu är jag en äkta Berlinerin!
(Rent officiellt maste man ha bott i Berlin i minst tio ar innan man far kalla sig för en Berliner, i mitt fall Berlinerin, men det skiter jag i. 14 manader tycker jag är nära nog.)
Har ocksa fixat med Internet idag, sa om tva till tre veckor far vi vart eget Internet i lägenheten - och slipper den störiga ryssen. idag var han faktiskt trevlig, inga daliga skämt idag. SKÖNT!
Naj, nu ska jag hem och sova. Imorgon väntas Svenska Kyrkan.
Es lebe Berlin!
Nu har vi (ant och emt) traskat runt i denna underbara stad ett bra tag, och redan kommit fram till att vi trivs som fisken i vattnet. Har verkligen varit hypereffektiva och gatt kors och tvärs, akt fran öst till väst och norr till söder - och än sa länge älskar vi allt som vi har sett.
Var absolut duktigaste och mest effektiva dag var i lördags, da vi gick upp till Gleimstrasse för att fixa med Internet och andra inköp. Da visade det sig att man först var tvungen att visa att man var skriven i Berlin, för att kunna teckna ett Internetavtal. I och med att det nu under paskhelgen har varit en hel del arbetsdagar som fallit bort, har jag inte hunnit ta mig till Bürgeramt, där jag skriver in mig som en invanare i Berlin (iiih!). Detta ska tas itu med imorgon, sa att vi kan skaffa Internet och slippa detta sketna Internetcafé, korsning Kastanienallée och Oderberger Strasse. Innehavaren är ryss, och inget ont om ryssar, men den här ryssen är INTE trevlig! Han röker i sin egen livsmedelsaffär (varför gör man det?!), skrockar elakt och skämtar om allt man säger. Dessutom förstar han inte ett ord engelska, och man hade väl kunnat tänka sig att en innehavare av ett Internetcafé kan första när nagon pa engelska ber om att fa lana en dator - men inte denna innehavare. Suck, som tur är far vi förhoppningsvis Internet i lägenheten imorgon, sa slipper vi den här snubben. Ska definitivt spela in ryssens skratt och lägga upp pa Facebook - det är obeskrivligt!
Idag hade jag min första dag pa jobbet i Steglitz, cirka en timme ifran PB (Prenzlauer Berg). Jobbet var trevligt, människorna trevliga, speciellt han som var min "wingman" för dagen - Milind. Sa pa lördag har jag min nästa arbetsdag, da är jag själv, och förhoppningsvis kommer jag snart in i det.
Vi har haft tur med vädret, om nagon undrar. 20 grader och solsken nästan varje dag sen vi kom hit.
Vad kan man säga - DAS LEBEN IST WUNDERBAR! ES LEBE BERLIN!
Var absolut duktigaste och mest effektiva dag var i lördags, da vi gick upp till Gleimstrasse för att fixa med Internet och andra inköp. Da visade det sig att man först var tvungen att visa att man var skriven i Berlin, för att kunna teckna ett Internetavtal. I och med att det nu under paskhelgen har varit en hel del arbetsdagar som fallit bort, har jag inte hunnit ta mig till Bürgeramt, där jag skriver in mig som en invanare i Berlin (iiih!). Detta ska tas itu med imorgon, sa att vi kan skaffa Internet och slippa detta sketna Internetcafé, korsning Kastanienallée och Oderberger Strasse. Innehavaren är ryss, och inget ont om ryssar, men den här ryssen är INTE trevlig! Han röker i sin egen livsmedelsaffär (varför gör man det?!), skrockar elakt och skämtar om allt man säger. Dessutom förstar han inte ett ord engelska, och man hade väl kunnat tänka sig att en innehavare av ett Internetcafé kan första när nagon pa engelska ber om att fa lana en dator - men inte denna innehavare. Suck, som tur är far vi förhoppningsvis Internet i lägenheten imorgon, sa slipper vi den här snubben. Ska definitivt spela in ryssens skratt och lägga upp pa Facebook - det är obeskrivligt!
Idag hade jag min första dag pa jobbet i Steglitz, cirka en timme ifran PB (Prenzlauer Berg). Jobbet var trevligt, människorna trevliga, speciellt han som var min "wingman" för dagen - Milind. Sa pa lördag har jag min nästa arbetsdag, da är jag själv, och förhoppningsvis kommer jag snart in i det.
Vi har haft tur med vädret, om nagon undrar. 20 grader och solsken nästan varje dag sen vi kom hit.
Vad kan man säga - DAS LEBEN IST WUNDERBAR! ES LEBE BERLIN!
Destination: Berlin
Klockan 3.15 ringde klockan imorse. Yrvaket snoozade man på tok för länge, så att en stressad och trött fader fick storma in i vardagsrummet (that's right, där bodde jag i och med att min säng var någonstans mellan Mölle och Berlin) och rycka upp mig ur "sängen". Ännu mer yrvaket, och nu dessutom lite smått irriterat, muttrar man något till svar, inser dock att det inte tjänar något till att dra täcket över huvudet än en gång. Man går upp, drar på sig kläderna, borstar tänderna, tar sina saker och sätter sig i bilen. Läget är fortfarande yrvaket. Bilen startar, och kör ut ifrån Garngränd: den gatan, som de senaste 9 åren (med undantag av Mölle Hamnallé) har varit det jag kallat mitt hem. Kör vidare, och stannar i denna underliga lilla by vid namn Ingelsträde, vid ett hus med en stor femma på dörren. Ut kommer en lång blond skrattande tjej, med en datorväska och en stor Friisväska i högsta hugg. Efter henne kommer ännu fler yrvakna människor i morgonrockar. Vi vinkar av de yrvakna morgonrocksnissarna, och sätter oss i bilen, som ska ta oss till vår nya destination: Berlin
Helsingborg till Helsingör med färja, genom Danmark ner till Gedser, där vi väntar en timme och en kvart på färjan, som ska ta oss till Rostock. Klockan 11.15 satte vi oss åter i bilen, för att köra av den sista färjan och för att bege oss vidare. Närmre och närmre kommer vi vårt mål, fler och fler skyltar bekräftar att vi är på rätt väg. Autobahn underlättar vår ivriga framfart med 130km/h som hastighetsbegränsning, och snart så skådar vi en välbekant symbol: Fernsehturm. Vi kommer norr ifrån, genom Pankow, långsamt åker vi in i området Prenzlauer Berg, och fler och fler gatunamn känns igen som bekanta vänner. Svänger höger, från Prenzlauer Allée in på Danziger Strasse, kör fram till korsningen där Danziger Strasse blir Eberswalder Strasse, dessa gator korsar Schönhauser Allée och Pappelallée till höger blir till Kastanienallée - rakt fram till vänster. Kör in på Kastanienallée, korsar Oderberger Strasse, och tittar till vänster. Ett gult hus, med röda dörrar - Kastanienallée 87 - vårt nya hem.
Vi är äntligen framme.
Helsingborg till Helsingör med färja, genom Danmark ner till Gedser, där vi väntar en timme och en kvart på färjan, som ska ta oss till Rostock. Klockan 11.15 satte vi oss åter i bilen, för att köra av den sista färjan och för att bege oss vidare. Närmre och närmre kommer vi vårt mål, fler och fler skyltar bekräftar att vi är på rätt väg. Autobahn underlättar vår ivriga framfart med 130km/h som hastighetsbegränsning, och snart så skådar vi en välbekant symbol: Fernsehturm. Vi kommer norr ifrån, genom Pankow, långsamt åker vi in i området Prenzlauer Berg, och fler och fler gatunamn känns igen som bekanta vänner. Svänger höger, från Prenzlauer Allée in på Danziger Strasse, kör fram till korsningen där Danziger Strasse blir Eberswalder Strasse, dessa gator korsar Schönhauser Allée och Pappelallée till höger blir till Kastanienallée - rakt fram till vänster. Kör in på Kastanienallée, korsar Oderberger Strasse, och tittar till vänster. Ett gult hus, med röda dörrar - Kastanienallée 87 - vårt nya hem.
Vi är äntligen framme.
